Governance spelar roll för allt

Benjamin Katzeff Silberstein jobbar på UD:s enhet för Multilateralt utvecklingsarbete. Han har varit Johannesburg, Sydafrika, som deltagare i avslutningskonferensen för FN:s tematiska konsultation om samhällsstyrning (governance).

Demokratisk samhällsstyrning spelar roll för allt – från politisk frihet till sociala tjänster. Så skulle man mycket kortfattat kunna sammanfatta budskapet från slutkonferensen för FN:s tematiska konsultation om governance, som avslutades i Johannesburg i fredags (1/3). Det är kanske inte ett särskilt förvånande budskap från en sådan konferens. Ändå var det slående vilken konsensus som fanns mellan parlamentariker, civilsamhälleorganisationer och andra på plats om vikten av demokratiska fri- och rättigheter, och god samhällsstyrning, som en del av nästa utvecklingsagenda. Och att demokrati måste vara grunden för god samhällsstyrning. Det kan låta självklart, men så är det knappast – dagens Milleniemål innehåller bara en mindre referens till vikten av god samhällsstyrning, och då som en del av mål nummer åtta. Inom det målet mäts varken framgångar eller motgångar.

Vikten av att mäta demokratisk samhällsstyrning kom fram starkt under konferensen. I sitt förinspelade anförande konstaterade Navi Pillay, FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, att ”we should not treasure what we measure, but measure what we treasure.” Alltså – det som är viktigt borde också mätas. Samma sak påpekades av otaliga konferensdeltagare i Sydafrika. Inte minst genom governance-konsultationens slutsatser kommer den åsikten sannolikt att fortsätta föras fram på vägen mot år 2015 och den nya utvecklingsagendans start. Det är mycket osäkert var det kommer att sluta – kommer demokratisk samhällsstyrning att stå som ett ensamt mål i nästa utvecklingsagenda? – men med tanke på frågans ibland kontroversiella natur kan man nog i alla fall vara säker på att debatten kommer att bli intressant.

Vad är det då man kan och ska mäta, om man ska mäta demokratisk samhällsstyrning? Ett exempel som fördes fram under konferensen var transparens. Som biståndsministern påpekade i sitt tal vid högnivåpanelens möte i Monrovia tidigare i år så säger statsbudgeten ofta mycket om statens prioriteringar. Och när medborgare kan få tillgång till budgeten kan de också syna statens prioriteringar och utkräva ansvar. Budgettransparens mäts redan av organisationer som Open Budget Partnership. Verktygen finns, och ska man lyssna på många av rösterna från konsultationen om governance så borde de bli en del av mätverktygen för nästa utvecklingsagenda.

Benjamin Katzeff Silberstein